Varför finns förskolan?

Varför finns förskolan?

Jag har blivit lite irriterad de sista dagarna. Jag har tagit del av så enormt mycket okunskap angående förskolan att jag inte riktigt vet var jag ska börja.

Föräldrar som insisterar på att deras barn har en bättre tillvaro hemma med sina föräldrar. Den ihärdiga tron att barnen kan lära sig exakt lika mycket i sin hemmiljö och på öppna förskolan eller liknande med stöd av sina föräldrar.

Förskolan är inte en renodlad omsorgsinstitution.

Självklart, omsorgen och ”förvaringen” är en enormt stor del, hade inte förskolan funnits hade många föräldrar inte kunnat arbeta i den utsträckningen som behövs för att samhället ska kunna utvecklas i den takt den gör. Men det är så enormt mycket mer än bara det.

På förskolan jobbar akademiskt utbildade förskollärare.

Människor som har studerat i över tre år för att på bästa sätt kunna lära ditt eller dina barn ett enormt antal saker.

  • På förskolan finns andra barn.
  • På förskolan får barnen en chans att utveckla relationer fristående från hemmet.
  • På förskolan får barnen möjlighet att utveckla sin alldeles egna och unika identitet.

Det finns en anledning till att förskollärare faktiskt går en högskoleutbildning på 3.5 år. Det krävs inte den utbildningen för att passa barn. Det krävs den utbildningen för att på ett vetenskapligt beprövat sätt kunna vara med och forma och bidra till samhällets fortsatt utvecklingen genom barnen.

Du är inte en dålig förälder för att du lämnar barnet till förskolan när du är föräldraledig.

  • Förskolan är en plats för utveckling och lärande, för kunskapsinhämtning och inspiration.
  • Förskolan finns för barnen.
  • Förskolan är inte en farlig plats, förskolan är en trygg plats.

Så snälla kom inte säg att du kan lära ditt barn exakt samma saker hemma som barnet kan lära sig på förskolan. Säger du det så underminerar du alla pedagogers kompetens och engagemang.

Lär sig dina barn exakt samma sak hemma som på förskolan så kan vi avskaffa hela systemet och all pedagogisk utbildning.

Hjälp mig snälla att på ett bra sätt sprida information om att förskolan är en bra och trygg plats för barnen.

Tack för mig.

 

Edit –

Det här är en svår grej som egentligen spänner över ett mycket större område än enbart förskolan.

Jag klargör gärna att föräldrar och en stark anknytning till dom är något enormt viktigt. Jag vill också påpeka att dagens förskola inte någonstans är perfekt och det är en lång process innan vi hamnar där.

Mitt, (bemärk mitt), drömscenario är en förskola som har resurser och möjlighet att se till allas behov i kombination med en hemmiljö.

Jag tror att nutidens barn behöver lite från båda delar,

sen är det för mig självklart att om valet hade legat mellan enbart förskola eller enbart föräldrar så hade valet hamnat på föräldrarna.

 

Related posts:

  • Nina Forenäs

    Med alla vikarier man sett som inte ens vet hur man håller i en ettåring utan mest ser förskräckt ut av de snoriga lilla monstret som är ledsen för mamma gick..
    Visst finns de bra utbildningar, men hur många timmar om året är de outbildade vikarier då? Och vad säger att ena föräldern inte har lika bra utbildning och ständigt träffar andra likasinnade föräldrar med barn? Speciellt barn under 3 år HAR de BÄST HEMMA med föräldrarna.. (Och nej, man är ju inte bara inom hemmets väggar)
    Trygghet och mindre stress är vad dagens småbarn behöver.. Ja de större barnen med för den delen..

    • Vikariebiten är en tuff fråga, som jag svarade Linda ovan, jag tror att en samverkan och ett ge- och ta mellan föräldrar och förskola är den bästa lösningen? Det finns miljontalssaker förskolan kan erbjuda som föräldrar inte kan, det finns samtidigt miljontals saker som föräldrar kan erbjuda som inte förskolan kan.

      • Frida Schiefauer

        Vad är det man inte kan lära ett barn under sex år själv? Jag förstår så klart att det varierar från förälder till förälder hur kompetent man är vad gäller att läsa och skriva och ja det finns barn med taskiga hemförhållanden men de flesta föräldrar är faktiskt kompetenta nog att lära sina barn exempelvis bokstäver. Skillnaden är att när jag läser för mitt barn räkans det inte som pedagogik eftersom jag inte har någon pedagogisk utbildning. När jag går runt med min tvååring och vi pratar om färger på båtar räknas det inte som pedagogik eftersom jag inte har en pedagogisk utbildning o.s.v. Mina barn har gått 15-timmars förskola och jag upplever att det är exakt sådana aktiviteter som utförs med utbildade pedagoger. Man häller vatten i olika stora hinkar för att kunna beräkna volym. Man bakar för att lära sig hur mycket en deciliter är m.m. Alla dessa aktiviteter utför de flesta av oss hemmaföräldrar i hemmiljö. Min femåring kunde läsa ord med tre bokstäver redan vid fyra års ålder och min treåring talar som ett rinnande vatten. De leker med varandra och med kompisar. Själv har jag lärt femåringen att läsa genom att helt enkelt läsa mycket böcker för henne och öva på bokstäver. Jag har en femårig universitetsutbildning inom juridik (alltså betydligt längre än en förskolelärarutbildning). Vad är det jag inte kan lära mina barn under sex år själv? När jag däremot har fått lappar av den utbildade förskolepersonalen är de ofta fulla med särskrivningar. Skolresultaten har väl inte heller direkt skjutit i höjden de senaste tio åren vilket borde indikera att förskolan inte har förbättrat resultaten (80 procent av alla barn är ju inskrivna i förskolan). Jag förstår inte hur du får i hop det? Tror du verkligen att barn i dag är mer sociala och kunniga än vad barn var för 20-30 år sedan då fler var hemma längre? Skolresultaten visar i alla fall något helt annat.

        • Hej! Frida! Läsningen och skrivningen tror jag absolut man kan lära ett barn lika bra hemma. Men samspelet mellan barnen och det relationsbyggandet tror jag är svårt att lösa på annat sätt.

  • Linda Elisabeth Ziegner

    Hej Linus.

    Jag tror du behöver tänka lite längre tillbaka i tiden. Jag förstår att du är stolt över din examen och över ditt arbete – men nu har människan klarat av att överleva och utveckla samhället även innan daghem och sedermera förskoleverksamheten trädde in på 70-talet. Den examinerade pedagogen i våra småbarnsliv är en ytterst ny dogma där inte mycket resultat eller forskning för utvärdering ännu finns. Att då försöka hävda att en pedagog kan göra mer för vår framtida generation än föräldrarna själva känns lite… högmodigt.

    Hur kommer det sig att du är så övertygad om att en skolpedagogik är det ett litet barn främst gynnas av? Vilka av barnets faktiska behov är det du anser dig fylla? Bygga en unik identitet säger du? Hur då? Genom att samsas med 18 barn till om dig och två kollegor? Genom att behöva rätta sig i en gruppmentalitet för att verksamheten ska flyta på? Nej lilla Kalle, du kan inte utforska sax och papper just nu för alla barnen ska gå ut och vallas om det så bara leder till mållöst kringvandrande på gården. Och nej men Lisa, vill du berätta om din dröm för mig just nu? Jag hör tyvärr inte för jag behöver SE 6 andra barn samtidigt. Och Fia som sitter tyst och stilla i hörnet. Och Josef som springer runt och skriker – trivs de? Får de vad de behöver tack vare den fina pedagogiken? Tror verkligen inte det Linus.

    Det enda som stämmer med din lista på förskolans fördelar är att det är där barnen finns. I dagens Sverige har föräldrar förlorat självförtroendet som föräldrar och 95% av våra barn går i någon form av barnomsorg. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan hos våra barn och ungdomar.

    Tror du fortfarande att förskolepedagogiken kan ersätta föräldrarna?

    För det är så ditt budskap framstår.

    • Hej Linda! Jag klargjorde lite i texten för jag insåg att mina formuleringar inte var helt genomtänkta. Förskolepedagogiken kan absolute inte ersätta föräldrarna, dock komplettera?

  • Jimmie Andersson

    Får man lämna sina barn på dagis när man är föräldraledig?

    • Yes! Barnets syskon får, inte det barnet man är föräldraledig för 🙂

Stäng meny
EnglishSvenska