Religion & okunskap i förskolan & skolan

“Ignorance, the root and stem of every evil.” – Plato

Det vi inte vet skrämmer oss.

Fördomar grundar och hat grundar sig allt som oftast i rädsla. Rädsla för det okända.

Det bästa sättet att överkomma den rädslan är således att få kunskap.

Genom att plocka bort all form av religion i förskolan får barnen enbart intryck av den religion som finns i deras närmiljö och därav ökar vi risken för fördomar och konflikter i senare skeden av livet. Genom att utbilda om och diskutera olika religioner ger vi barnen verktyg att hantera olikheter och kan skapa förståelse för hur andra medmänniskor tänker.

Diskussioner angående religion blir ofta väldigt snabbt infekterade och väldigt hätska, oberoende av forum eller plats.

För att kunna hålla diskussionen på en rimlig nivå tror jag att det kan vara av intresse att inta ett väldigt normkritiskt förhållningssätt.

Jag tror dock att diskussionen egentligen är större än religion, diskussionen handlar i grund och botten om rädsla för det okända och inför andra kulturer och traditioner.

Läroplanen säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar –

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra och förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Hur kan vi lära barnen att ta hänsyn till och visa förståelse för någonting dom inte vet någonting om?

Kunskap är makt – och vi som pedagoger har ett ansvar att i den mån vi kan ge barnen möjlighet att förstå andra människors agerande och handlingar.

Ett exempel är Ramadan – eller julafton

Att helt enkelt acceptera och förstå varför människor väljer att avstå från mat är orimligt och svårt för inte bara barn utan även för vuxna.

Men har man kunskapen om varför Ramadan finns och varför människorna fastar är det också lättare att acceptera och förhoppningsvis förstå det.

Ett annat exempel är julafton. För helt allvarligt – hur konstigt är det inte att vi firar någons födelse med en jultomte som kommer på en släde framförd av flygande renar och delar ut paket? Är man inte uppväxt med traditionen är det helt enkelt en väldigt konstig tradition.

 

Allt är konstigt – ingenting är konstigt

Om någonting är orimligt eller verkar konstigt är det till allra största delen antagligen baserat på att vi inte har kunskap om det. Vet vi varför någonting händer eller varför någon gör som den gör har vi också en chans att kunna förstå dess agerande.

Så – om okunnighet och ignorans är roten till allt elakt

då borde kunskap och nyfikenhet vara roten till allt gott?

Det här gäller ju för all sorts okunskap, inte bara religion.

 

 

 

Related posts: