Barnpedagogik

Om barn, förskola och pedagogik

Kategori: Vygotskij

Kaffe och den proximala utvecklingszonen

Sydsvenskan hade ett underbart intressant läsarinlägg idag – Sluta stressa med förskolans pedagogik – låt dem leka ifred.

Inlägget fångade mig nästan direkt för det är en fråga jag har funderat på under ett tag och som vi även har diskuterat både på föregående jobb och under min senaste VFU. Förskolan idag är oerhört kravstyrd och börjar även till viss del bli målstyrd. Skolverket publicerade sina allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan . Kraven från både skola, politiker och föräldrar ökar för var dag och styrdokumenten tycks gå mot än mer dokumentation och mallar att följa.

Man pratar om undervisning i förskolan samtidigt som man talar om lärande i leken.

Men personalen på min förskola bara dricker kaffe!

Jag har haft många samtal med forna kollegor angående anhörigperspektiv som jag skrev om här för några dagar sen. Där har funnits många tillfällen under min verksamma tid inom förskolan eller fritids där jag / vi ”enbart” (jag säger enbart för att det är verkligen inte enbart) stått samlade och druckit kaffe. Inte en helt ovanlig syn va? Tro mig, i de flesta fallen finns där en tanke bakom det här ”kaffedrickandet”.

Vygotskijs begrepp den proximala utvecklingszonen är högst tillämplig här. Barn lär sig enligt teorin bäst av någon i deras proximala utvecklingszon, någon som är i närheten av deras ålder / utveckling men samtidigt har lite mer kunskap än sin kamrat. Den zonen finns i leken, den ostörda leken.

Har du någonsin observerat ditt egna barn i en lek som barnet inte vet är övervakat? Leker barnet likadant som när du sitter bredvid? Jag tror att oftast är svaret nej. När vuxna går in i en lek försvinner ofta fokus från leken till den vuxna och leken stannar av. Jag är fast besluten om att vi som pedagoger borde ta ett steg tillbaka och göra ett aktivt val i att faktiskt vara passiv men finnas tillhands om behovet uppstår.

Barn är kompetenta men behöver trygghet.

Barn behöver sin integritet och behöver få leka utan att vara konstant övervakade.

Barn behöver få lov att dra sig undan men veta att en vuxen / en pedagog finns i närheten och är tillgänglig om barnet behöver det.

Jag tror helt enkelt på att barn är kompenta och klarar väldigt mycket själv sålänge där finns en stabil grund att utgå ifrån och där spelar vi som pedagoger och vuxna en oerhört stor roll i att möjliggöra barnets framtida utveckling genom att ge hen en bra och stabil grund att stå på. När den grunden väl finns och barnet känner sig tryggt tror jag att vi måste lära oss att ett steg tillbaka och låta barn lösa konflikter som uppstår mellan varandra, på sitt sätt, utan att någon bryter och medlar konflikten innan barnet själv har fått en chans att lösa det.

 

Jag tror också på att vi som pedagoger och vuxna är oerhört kompetenta och behöver tro och stå för det vi gör.

Men kontenta – Sluta avbryta leken, låt barnen lek, låt barnen få vara barn.

Se lärandet i leken, inte leken i lärandet.

 

Vygotsky

Lev Vygotskij 1896-1934

  • Lev grundade det vi idag kallar för kulturhistorisk psykologi (sociokulturell teori). Viktigt att tänka på är att Vygotskij var en psykolog i grunden, inte en pedagog.
  • Han levde och verkade samtidigt med Piaget, Dewey och Montessori.
  • Vygotskij var, till stor del på grund av sitt ryska ursprung väldigt involverad i det Marxistiska tänkandet. Han var dock kritisk till Marxismen och därför förbjöds han texter 1936.
  • I västvärlden blev han känd först på 1960-talet då hans teorier var aktuella.
  • Har blivit kallad för psykologins Mozart.

Att ha i bakgrund är att hans tänkande och rasideologi är baserat på samhället på 20-talet.

 

I Vygotskijs teori ligger fokus på människans sociala omgivning och inte på det biologiska.

 

Det finns självklart kritik mot hans tankar och metoder, bland annat;

  • Överoptimistiskt synsätt
  • Gör ingen skillnad eller undersökning mellan könen
  • Informella metoder att undersöka på, dålig på att presentera sina resultat.
  • Lägger för stor tyngd på litteratur och språk.

Vad kan Vygotskijs teorier användas till?

  • Pedagogik – Hur ska vi undervisa?
  • Filosofi – Vad är tänkande?
  • Kulturella studier – Antropologi (att mäta volym i krukor, sätta rätt begrepp vid rätt plats)
  • Evolutionspsykologi – Språkets betydelse för människors utveckling och för historia
  • Sociala studier – Studier om hur vi beter oss mot varandra, hur man använder redskap för att förhålla sig till en situation.

Begrepp

  • Kultur – natur – Hur kulturen och naturen ställs mot varandra.
  • Mening – Vad något har för betydelse, meningsfullt
  • Medvetande – En egen persons tänkande (kollektivt medvetande – ett kollektivt tänkande)
  • Mediering – Att ta någonting för att reglera sitt beteende
  • Internalisering – Någonting utifrån som går in i ens medvetande (göra till sitt eget)
  • Proximala zonen – Den zon där man kan göra någonting med hjälp av någon eller något annat.
  • Psykologiska verktyg / redskap – De redskap och verktyg man använder sig av.
  • Beteende – Allt vi gör

Vad många tror om lärande

  • Intelligens – IQ – Väldigt lite betydelse, behöver ett sammanhang.
  • Hjärnan – Diffust.
  • Individcentrerat – Fokus på subjektet ( En individ behöver ett sammanhang) Kunskapen är en plats och en situation i tiden.
  • Förförståelse – Betydelsen av erfarenhet (är viktigt i förskolan och mindre betydande ju högre upp i åldern man kommer.
  • Mognad
  • Learning By Doing

Psykologins kris!

  • Enligt Vygotskij undersökte man antingen psykologins beteende och inte medvetande eller så göms medvetandet i individen och blir oåtkomligt. ( Som en ”black box”)

Enligt biologin så kommer kunskap och beteende naturligt med åldern.

Enligt sociologin så är det miljön som inverkar och de yttre omständigheterna.

Enligt Vygotskij så handlar det om mänsklig kultur och ett sammanhang. I det sammanhang stöttar de vuxna (medierar) och barnen lär sig att göra saker innan barnen förstår det. Samspelet är viktigt.

Kulturhistorisk teori

Subjekt blir utsatt för någon form av stimulus – det leder till en respons (objekt)

Psykologiska och tekniska redskap används för att uppnå respons. Objekt (mitt eget psyke eller naturen)

Psykologiska redskap – Språk, karta, ritning, räknesätt, mnemontiska tekniker

Tekniska redskap – Hammare, grävmaskin osv

Det första psykologiska verktyget enligt Vygotskijs

  • Barnet sträcker sig efter ett föremål. den vuxne hämtar det (vuxne medierar)
  • Verktyget inkluderas i vårt beteende och vårt tänkande förändras.

Genom att lära mig att använda en karta förändras t.ex. mitt sätt att tänka om hur man kan hitta saker.

Kultur formar inte! – Den är själva förutsättningen!

  • Barnet föds in i en värld av psykologiska redskap
  • ”Kulturalisering” sker genom att barnet internaliserar redskapen.
  • Genom internalisering av redskap förändras vårt medvetande från ”lägre medvetandeformer” som minne, uppmärksamhet, tänkande utan språk osv. till ”högre medvetandeformer”

Vårt minne förändras genom historien eftersom verktygen förändras

Från kryss på handen till kalendern till telefonen.

 

Medierad uppfattning

Språket lär oss att se bakgrund och förgrund.

Förändrat medvetande

  • Yxa, hammare, stock?
  • Kan man odla bomull i England? Frågan kom i ett sammanhang där Englands klimat beskrevs och villkoren som krävdes för att odla bomull.

Språk

Vad kommer först? Tanken eller talet?

Vad är ett ord?

  • Ord förändrar medvetandet

När jag lärt mig hammare så ser jag plötsligt spikarna!

Det egocentriska talet – språkets sociala ursprung

Egocentriskt tal – barnet verkar tala med sig själv

Vygotskij menade att det egocentriska talet visade att språket har sociala rötter

För Piaget handlade det om hur barns tänkande och kunskap uttrycks i språket, för Vygotskij snarare om en rörelse i motsatt riktning hur socialt språk och olika begrepp införlivas i barns språk och tänkande. (Tanken om språkfri kunskap är överdriven)

Språk börjar som kommunikation (barnet pekar, påverkar omgivningen) och via det egocentriska talet (barnet påverkar sig själv = självreglering) utvecklas den tysta verbala tanken.

Det har gjorts studier som visar att barns egocentriska tal minskar om inga människor är närvarande eller om det är mycket buller i rummet.

 

Tänkande och språk –

Språkfritt tänkande – socialt språk – verbalt tänkande, (vi reglerar oss själva med ord)

 

Språket och tankens olika rötter

Tanken har ett förspråkligt stadium

Språket har ett förintellektuellt stadium – det är socialt

Beviset menade Vygotskij var att apor har utvecklat verktygsanvändning (tanken) och ett språk men inte fört samman dessa. Språket används socialt men kombineras inte med verktyg.

Varför är detta viktigt? JO för att det mänskliga ligger i att vi kombinerar verktyg och språk och på det sättet kan ”planera” vår verktygsanvändning.

Hur barns ritande utvecklas är ett bra exempel

  1. Barnet ritar och talar om vad det blev efteråt
  2. Barnet berättar medan hen ritar (som en kommentator)
  3. Barnet planerar språkligt sitt ritande innan hen börjar. (så småningom tyst).

 

Språkets uppbyggnad

Abstrakt – Man sätter ord på sammanhang och sammanfattar och använder sig av mer abstrakta begrepp

Konkret –  Man sätter ord på det man ser

Ordlös nivå – Man ser saker utan att sätta ord på det

Erfarenhetsbaserat lärande kontra lärande i skolan.

Språkliga kategorier

Kategorier bygger på hierarki och på inre vetenskapliga egenskaper

Växt

Blomma

Ros

Barn gör det här på två sätt

Platt hierarki. blomma – ros

Kategoriserar med yttre attribut, valen är en fisk.

När blir kaninen en hund?

Kategorier är kulturella

Det ryska ordet för glas är beroende på vad du dricker.

Olika förståelse av tid

Kvinnor, eld och farliga saker, (balan).

Kategorier i kinesiskt lexikon (Celestial Emporium of Benevolent Knowledge ( Från Foucault)

De djurkategorier som finns –

  • De som tillhör kejsaren ‘
  • De som är balsamerade
  • De som är tränade
  • Diande grisar
  • Sjöjungfrur
  • De som är berömda
  • Vildhundar
  • De som är inkluderande i den här klassifkationen
  • De som skakar om de blir arga
  • De otaliga
  • De som tecknas med en fin kamelhårspensel
  • De som just har slagit sönder blomvasen

 

Den proximala zonen

Det som barnet kan göra med hjälp är det som barnet kan göra.

Vad jag kan – vad jag kan lära mig med hjälp – bortom mina möjligheter just nu.

Hur får man ett barn att lära i den proximala zonen?

  • Genom att tillhandahålla kultur och för att tanka erfarenhet
  • Att hjälpa barnen förändra sitt medvetande med redskapen
  • – Språk – Ett nytt ord förändrar vad barnet kan se (färgseendet verkar vara kulturellt)
  • – Kartor – hur hittar man?
  • – Räknesätt
  • – Språkliga kategorier (djur är inte indelade i de med päls och de utan. Alla med päls kallas hundar)

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén