Barnpedagogik

Om barn, förskola och pedagogik

Kategori: Svensk utbildningshistoria

Skolan och förändrade fostransideal

Utvecklingen i utbildningshistorian hamnar till slut i ett skede där skola och barndom kopplas samman, med en ”skola för alla” blir barndomen än mer homogen och barn från olika platser i Sverige får en allt mer gemensam syn på sin barndom. Samtidigt som skolan växer fram så växer också andra samhällsinstitutioner fram, fabriken fängelset och hospitalet (det vi kallar sjukhus idag). Alla de här institutionerna följer lite av samma grundprincip när det gäller övervakning och disciplinering och är faktiskt, om man kollar noga, uppbyggda på liknande sätt. Tanken i uppbyggnad är att man aldrig någonsin riktigt visste om man var övervakad eller inte och därför självreglerade man sig. Här växte självregleringen fram som en central maktteknik.

Impulser till skolans framväxt

Det finns många anledningar till varför skolan växte fram på det sättet den gjorde men några av de främsta var följande tre:

Underklassens villkor – här handlade det till stor del inte om en utbildningsfråga och barnens rätt eller behov av utbildning, fokus låg snarare på hur man skulle ta hand om (rent omvårdnadsmässigt) den stora skara av barn som fanns i underklassen på 1800-talet.

Övervakning och fostran – i det här fanns samtidigt hela tiden en bakomliggande grundtanke på att kunna övervaka och fostra underklassen. Att stävja upproriska rörelser och tankar och fostra underklassen.

Förvaring – till stor del handlade det även om problemet att man inte hade någonstans att förvara barnen. Det var en stor mängd barn som utan skolan som förvaring mycket väl kunnat driva runt på gatorna istället.

Förändrade fostransideal under 1900-talet

I början på 1900-talet kom där ett paradigmskifte i hur man såg på barn och fostran. Fokus vände från moral och ren uppfostran till metoder och tankar baserat på forskning. Nu talade man om mognad och intelligens. Där kom råd och forskning från psykologiskt och medicinskt håll. Nu började även ”sk” rådgivningsbyråer dyka upp.

1946-75  Demokrati och vetenskap i symbios

Efter andra världskriget fortsatta tanken om rådgivning och upplysning. 1946 kom boken Det finns inga elaka barn! (Joachim & Mirjam Israel) ut, där tog man relativt kraftigt motstånd från nuvarande tids tänk angående aga. Nu började utvecklingspsykologin ta fart, man pratade om psykoterapi, neuroser och störningar.

1975-

Nu radikaliserades tanken på en enhetsskola. Man började se på skolan som en skola för alla och såg det utifrån ett sociologiskt och politiskt perspektiv, nu blev den sociala klassen central. På 1990-talet kom det moraliska perspektivet tillbaka samtidigt som man började forska inom neuropsykiatri och bokstavsdiagnoserna kom till. Här lades grunden för dagens arbeta med värdegrund och självbedömningar vilket ledde till den blandade vetenskapliga och moraliska barnsyn vi har idag.

Skolan och barndomens förändrade innebörder i historisk belysning

Barndom som ett självklart begrepp?

För de flesta av oss är barndom någonting självklart och en bestämd period eller ett visst stadie i livet.

Ofta sammankopplar man barndom med ord som oskuld, okunnighet, sårbarhet, beroende, lek.

När vi talar om ungdom kopplar man ofta det med ord som självständighet, trots, grupptillhörighet, pubertet, en känsla av odödlighet.

Begreppet barndom kan ses både som ett politiskt begrepp och ett normativt.

Normativt: utgår ifrån en norm (ofta outtalad) om gott och ont, bra och dåligt, normalt och onormalt

Politiskt: besitter en retorisk kraft som kan användas i den offentliga debatten. Exempel: ”Barns bästa”.

Barndom är dock inget självklart, det är föränderligt i tid och rum. Vad som anses som barndom idag ansågs kanske inte som barndom för 100 år sedan och kommer inte göra om 100 år. Även beroende på var man föds, var man växer upp så kan skillnaden på vad som uppfattas som barndom variera stort.

Det finns två varianter av att se på barn. Ett är det arbetande barnet.

Där är det arbetet som är centralt och skolan står utanför fokus, man lever nära vuxenvärlden och sina föräldrar.

Ett annat sett att se på det är Skolbarnet.

Här är det skolan som är central, oftast är arbete helt oväsentligt eller mindre viktigt och man lever mera avskild från föräldrarna. Här ligger makten ofta hos staten och diverse institutioner som skolan och förskolan.

 

Vilket av barnen tror ni var vanligt förekommande förr och vilket är vanligt förekommande nu?

Mycket av det förändrade sättet att se på barndomen ligger hos skolan och förskolan. Med den moderna skolan och förskolans uppkomst kom synliggörandet av barnet och makten över barns liv och dess innehåll förskjuts från hemmet till olika statliga instanser.

Förskolans framväxt och den svenska jämställdhetspolitiken

Förskolans historiska rötter

Vid mitten av 1800-talet så industrialiserad och urbaniserades det svenska samhället. Föräldrar sysselsattes i arbete vilket gav upphov till någon form av organiserad barnomsorg. En stor grund till detta var också oron för alla barn i städerna. Den här barnomsorgen byggde till stor del på filantropin, på andra människors goda vilja och hjälpsamhet.

Barnkrubborna

Det här ledde till dom första barnkrubborna. Det var e fattigas barn och sen även de arbetande mödrarnas barn som fick plats på barnkrubborna. Den var behovsprövad, man behövde alltså ett intyg från fattigvården.

Oftast öppet 07.00-19.00 (I vissa fall även nattetid). Här var stora barngrupper och byggde som innan sagt på välgörenhetsekonomin och filantropin.

 

 

Barnträdgårdarna

Barnträdgårdarna byggde på Friedrich Fröbels (1782-1852) pedagogiska filosofi. Här hade leken stor betydelse för den dagliga verksamheten. Till skillnad från barnkrubborna handlade det här mer om ett komplement till hemmet och barn från välbärgade hem, ideen kom ursprunligen ifrån Tyskland och grundade sig på tankar från upplysningen, romantiken och Rousseau.

I Sverige fungerade barnträdgårdarna på ett någorlunda annorlunda sätt.

Ellen och Maria Moberg grundade i Sverige den första folkbarnträdgården. Här handlade det om att motverka sociala motsättningar i samhället.

Barnkrubborna och barnträdgårdarna är föregångarna till dagens daghem, lekskola och förskola.

Debatten om offentlig barnomsorg – 1930-1960-tal

Vid 1930-talet kom tanken om man borde bygga ut daghemmen? Nu härstammade tankarna från folkupplysningen och experter, det var en form av social ingenjörskonst.

Startskottet kom 1932 med Alva Myrdals ”storbarnkammare”.

Andra viktiga årtal att ha koll på här är:

1934 – Kris i befolkningsfrågan (Gunnar och Alva Myrdal)

1936 – Socialpedagogiska seminariet (Förskoleseminariet – Socialpedagogiska institutet)

1938 – första statliga utredningen om barnomsorgen

Här handlade det om ”Daghem” och ”Lekskola”. Konflikten mellan den arbetande kvinnan och modern uppstod också. S gör ett insteg om tvåförsörjarmodellen som bygger på att båda föräldrarna ska arbeta vilket senare kräver en utbyggnad av barnomsorgen.

Fler viktiga årtal att hålla koll på:

1962 – förskollärarutbildningen förstatligas

1964 – Tidningen Barnträdgården blir Förskolan

1972Barnstugeutredningens betänkande Förskolan

1975 – Förskolelagen

1977 – Förskollärarutbildningen blir högskoleutbildning

1985 – Förskola för alla barn från 1 ½ års ålder

1991 – förskola för barn även om föräldrarna studerar

1998 – första läroplanen för förskolan

 

Det absolut viktigaste här för oss i nutid är självklart läroplanen för förskolan, lpfö98. Det är styrdokumentet för förskolans verksamhet idag och något alla som har barn på förskolan borde ha läst igenom och ha lite koll på.

Läroplanen för förskolan, lpf98.

Samhällskontext 1960-talet

För att förstå varför skolan och förskolan utvecklades som den gjorde vid den här tiden är det också viktigt att veta hur samhället såg ut i övrigt. Det var högkonjunktur, (rekordåren). Sverige hade en av världens starkaste ekonomier. Vi hade en stor arbetskraftsinvandring, främst från Finland, Jugoslavien och Grekland. Man började även se kvinnorna som en arbetskraftsreserv.

Kvinnor hade utbildat sig, ville ut på arbetsmarknaden, delta i samhällslivet osv.

1960-1970-talets jämställdhetsdebatt

Här rådde ett internationellt perspektiv: ifrågasättande av auktoriteter, anti-kolonialismen, medborgarrättsrörelsen och antikrigsrörelsen. Många kvinnor hade erfarenhet av att organisera sig, bland annat genom ”Women’s liberation movement”. Startskottet i Sverige var Kvinnans villkorliga frigivning (Eva Moberg 1961). Här behövdes nu en helt ny familjestruktur som inte var uppbyggd kring hemmafrun. Här uppstod föreställningen om ”ett nytt samhälle”.

”Hemmavården”, alltså hemmafrun, betraktades mer och mer som någonting negativt. I barnhem och daghemmen hamnade nu fokus på professionalitet och att det skulle vara mer stimulerande för barnen. Tankar som grundades i vetenskap och modernitet.

Jämställdhetsdebatten fick självklart politiska konsekvenser. På 1970-talet kom drygt 500 000 hemmafruar ut på arbetsmarknaden, de flesta inom den offentliga sektorn.

1971 kom särbeskattningsreformen och tvåförsörjarmodellen blev en norm. Nu var det i princip omöjligt att vara hemmafru. När föräldraförsäkringen kom 1974 började också fädernas ansvar för barnen synliggöras. Det kom en massiv utbyggnad av daghemmen till följd av att kvinnorna kom ut i arbetslivet.

Startskottet var 1972 års Barnstugeutredning. Innan decenniets slut var 350 000 barn inskrivna i barnomsorgen.

Men jämställdhetsdebatten gick inte helt utan motstånd. Bland annat aktionsgruppen ”rädda familjen” samlade våren 1970 in 63 000 namnunderskrifter mot de planerade reformerna. De här reformerna är faktiskt inte ett resultat av folkliga rörelser.  Det var ett elitprojekt, den starka staten och grundade sig i en stark tilltro till staten.

 

 

 

 

 

Utbildningshistoria 1800-1900 tal

Bottenskolans framväxt

På 1800-talet las grunden för det moderna Sverige. Det svenska samhället präglades av fred, befolkningsökning och samhällsreformer. Här ligger fokus på framväxten av en gemensam skola.

Är man intresserad av att lära sig mer om det här kan det vara bra att läsa Svensk utbildningshistoria : skola och samhälle förr och nu av Richardsson. Speciellt kapitel 6 & 7.

Paralellskolesystemet

Paralellskolesystemet bestod utav två separata skolsystem uppdelade i två ”sk” stuprör.

  • Lärdomsskola –  Lärdomsskolan var till för de övre samhällsklasserna. Det var ett statligt läroverk där man läste latin, matematik, moderna språk, musik och senare realämnen. Det var även en formalbildning, den ledde alltså till en studentexamen och ledde till en karriär inom finare yrken och positioner. Bara 10% av barnen gick den skolan.
  • Folkskolan – Folkskolan var folkbildning för de lägre samhällsgrupperna. Man läste läsning, räkning, skrivning, kristendom, kyrkosång och hembygdskunskap. Där ingick även en stor del moralisk fostran, att veta hur man skulle bete och uppföra sig. Den här utbildning gick cirka 90% av barnen och det ledde till att man kunde arbeta inom den så kallade basproduktionen.

Inom en liten parentes måste tilläggas att även fast det var två stycken stuprör fanns det även en tredje sorts skola, flickskolan.

Den här indelning ledde till en splittring av samhället. Man delade per automatik in barnen i stad – landsbygd och flicka – pojke.

Folkbildning och folkskola

Folkbildningen har en lång historia i Sverige. Det började redan med kyrkans hemundervisning på 1600-talet.

Med reformationen där Sverige blev protestantiskt kom också betoningen på läskunnighet läskunnighet. Varje individ ska själv kunna läsa bibeln, katekesen, postillan och psalmboken. Läsningen kontrollerades vid husförhör där man förhördes genom att kunna citera valda delar ur nämnda skrifter. Den gav en examen genom konfirmation som ledde till ett medborgarskap.

Folkskolan och samhällsutvecklingen

Folkskolan föregicks av en kamp mellan konservativa och reformvänliga. En stor bakgrund till kampen handlade om den farliga underklassen. Rädslan för den då outbildade underklassen skulle göra uppror.

Några viktiga datum att veta om angående den här perioden är:

1809: grundlagsreformen

1812 års uppfostringskommitté

1825 års stora uppfostringskommitté

Till slut segrade de konservativa. Det medförde att staten skulle inte ta ansvar för folkbildning, bara för lärdomsskolan.

Kampen om bottenskolan under 1800-talet

Per Sahlström & Anders Danielsson lämnade 1840 in en riksdagsmotion om folkundervisning. Om folkundervisningen (Sahlström 1833).

1842 infördes folkskolan, den första folkskolestadgan. Det var egentligen inte en omvälvande reform utan den byggde på vad som redan existerade.

Där fanns ingen skolplikt, ingen timplan och den var inte åldersbestämd. Där fanns en läroplikt och en undervisningsplikt.

Trots införandet av folkskolan så bestod klassamhället

Fridtjuf Berg skrev 1883 om en allmän folkskola som bottenskola för alla barn. Folkskolan såsom bottenskola (Berg 1883). Tyngdpunkten från Berg låg i att ”Driva ut kastandan ur skolsystemet” .

Tre orsaker till folkskolans tillkomst

  1. Teknisk utveckling och de stora samhällsreformerna.
  2. Befolkningsökning och proletarisering.
  3. Institutionaliserad stat och medborgarskap.

Skolutvecklingen 1940-1962

Från  1850 till 1930 hände mycket inom skolans utveckling. Elevantal per lärare sjönk från 78 elever per lärare 1850 till 25 elever per lärare 1930.

Stora samhällsförändringar som urbanisering, industrialisering, rösträtten och liknande händelser gav nya förutsättningar för alla befolkningsgrupper. Här kom också tanken och krav på översyn av skolsystemet.

Några viktiga årtal den här perioden är;

1940 års skolutredning

1944 S-kongress

1946 års skolkommission

1950 års riksdag: beslut om införande av nioårig enhetsskola

1957 års riksdag: Införande av nioårig grundskola

1962: Grundskola införs i Sverige

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén