Barnpedagogik

Om barn, förskola och pedagogik

Kategori: Retorik och skrivande

Två tips till chefer och beslutsfattare – och till alla andra

Verksamhetsutveckling tycker jag är viktigt – att personalen mår bra likaså.

Jag vill tro att där finns ett tydligt samband mellan välmående personal och välmående barn – det är jag inte ensam om hoppas jag? Än viktigare – mår personalen dåligt så ökar chansen att barnen mår dåligt.

Tips nummer ett – där kanske mer mot er pedagoger men det är nog inte fel överlag.

Det här handlar om retorik och attityd och filmen kommer från Kjell Dahlin på popretorik.se. Jag föreslår att ni kollar och lyssnar ordentligt på filmen.

Känner du igen dig? Kan varmt rekommendera även resten av hans material som finns på youtube, där finns en hel del tankeställare.

Tips nummer två – det är mestadels till beslutsfattare men det är någonting jag själv känner är viktigt med tanke på sjukskrivningstal och liknande inom branschen.

Hållbar vardag handlar om att sträva efter att kunna kombinera arbete och privatliv på ett sätt som gör att vardagen – inklusive jobbet – är någonting man inte ska behöva ta ledigt ifrån.

Kolla gärna filmen och kika in på Hållbar Vardag!

 

Jag tänker såhär – mår pedagogerna bra så mår barnen bra, mår barnen bra så mår pedagogerna bra? Investera i personalen – investera i barnen.

Tänker jag fel?

 

Retorik – språkbruk & status?

Finns där yrken som strävar efter att ha högre status som släpper igenom information till ”kunder” med stavfel, särskrivningar eller andra fel?

Att yrkets och verksamhetens status behöver förbättras och förhöjas är väl någonting som ofta uttrycks inom den pedagogiska sfären. Fina titlar och långa utbildningar för att höja statusen.

Ett par exempel:

Förskola istället för dagis

Förskollärare istället för dagisfröken

Lärare i fritidshem istället för fritidspedagog

Osv osv..

Min fundering är följande:

Hur påverkar material som skickas ut från skola, förskola & fritids med tveksamt eller till och med dåligt språkbruk (särskrivningar, uppenbara stavfel och dylikt).

&

Dåligt ”designat” material rent grafiskt (suddiga bilder, användandet av material som är upphovsrättsskyddat) verksamhetens och yrkets status?

Motarbetar vi oss själva och vår jakt på yrkesstatus genom att inte lägga energi och tid på att skicka ut ordentligt och genomarbetat material till vårdnadshavare?

Jag tänker på allt från veckobrev till lappar om utvecklingssamtal och inbjudan till diverse aktiviteter?

Borde information och kommunikationsteknik med fokus på korrekt material och språkhantering utgöra en större del av lärarutbildningarna?

 

Skrivterapi & psykisk ohälsa

Hej! Idag hade jag en massa saker att skriva om egentligen…

Jag är med i rätt många grupper på facebook, särskilt en hel del om barn med särskilda behov. Ett antal av dom grupperna är baserade i USA.

Där var en förälder som hade problem med sitt barn, berättade att hon ”spanked him, grounded him and know I don’t know what else to do but pray”.

Jag reagerade lite och svarade på att du kanske borde sluta ”spank your child”.

Det var inte så poppis och jag var fördömande och blev utslängd ur gruppen för att jag kritiserade mammans sätt att uppfostra sitt barn. Men mer om det en senare dag… Har inte riktigt kommit på hur jag ska beskriva hela förloppet..

Inlägget idag handlar om skrivterapi och psykisk ohälsa och är skrivet av Jessica Hjert Flood.

Själva skrivterapin är väl egentligen mer tänkt mot de lite större åldrarna men jag tänker att mycket av det hon säger kan vara bra att ha med sig även med de små som är mindre skrivkunniga.

Har ni frågor till Jessica så säg till mig så vidarebefordrar jag dom, alternativt gå in på hennes hemsida och skicka ett mail.

Skrivandet räddade mitt liv

Jessica heter jag och driver företaget nestorforlag.se Målet med mitt företag är att bryta tabut kring psykisk ohälsa.För fem år sedan fick jag diagnosen ADHD och generaliserat ångestsyndrom. Men problemen började självklart långt innan jag fick min diagnos och störst var problemen i min barn- ungdom.

Enkelt förklarat har jag har växt upp med ett stort svart hål i min mage, ett hål fyllt med rädsla, smärta och sorg utan att veta varför. Jag var ett barn, visste inget annat och trodde att det var så här man skulle må. Jag hade ingen att prata med och dök det mot all förmodan upp någon fick jag inte ett enda ord ur min mun.

Jag lärde mig att skriva ner mina tankar

Jag lärde mig att skriva ganska snabbt. Jag skrev låtar, dikter berättelser, men framförallt skrev jag dagböcker. Min första dagbok skrev jag som sju åring och när jag läser dem idag blir jag fortfarande förvånad över hur mycket smärta och sorg som kan finnas i ett barn som inte har ett enda faktiskt bekymmer.

Jag fortsatte att skriva under hela min uppväxt och under mitt skrivbord har jag en hel låda fylld av mitt forna liv. Även om skrivandet alltid tagit stor plats var det först för några år sedan som jag förstod hur skrivandet haft en terapuetisk inverkan. Jag kunde rent av känna lättnaden när min penna fördes mot pappret.

Jag är idag glad att jag hittade det sättet men samtidigt ledsen för att ingen visade mig den vägen och förklarade för mig hur viktigt det var.

Vi behöver hjälpa våra barn

Möjligheten att finnas där, att hjälpa barn och ungdomar är idag inte alltid lika stor som vi önskar. För att få en kontakt kan den i värsta fall behöva initieras av vuxna, du kan behöva vänta månader eller så kanske de har svårt att bygga tillit och överhuvudtaget prata. Många barn bär på sorg och smärta, vissa bär så stora problem att rösten inte räcker till och där kan skrivandet vara en god hjälp.

Att skriva kan hjälpa dem att sätta ord på sina tankar och känslor, det släpper ut instängda trauman och låter dem ta makt över sin situation. Jag är säker på att skrivandet räddade mitt liv. Pennan fanns alltid där för mig när ingen vuxen gjorde det. Jag vill idag sprida kunskapen om skrivandet som terapi. Det är ett effektivt och billigt sätt som även kan användas i akuta stunder.

Enligt min åsikt behöver vi lära våra barn och ungdomar hur man tar hand om sig själv när man har det jobbigt eller mår som sämst, för det är ofta inget vi pratar om. Barn och ungdomars problem kan många gånger kännas tyngre än vuxnas då de ofta står maktlösa i sin situation. De har inte alltid kunskap eller färdigheten att lösa sina egna problem.

Skrivtips

Det finns flera sätt att använda skrivandet som verktyg men ett enkelt sätt att börja är genom att lära barnet att skriva ner sina drömmar. Vad fantiserar barnet om, hur ser det ut, hur känns det? Försök att få ner både tankar och känslor. Man kan sedan vid ett annat tillfälle be personen skriva ner något den tänker mycket på (kan vara både positivt eller negativt), och vid ett tredje tillfälle något den är orolig för. Be barnet reflektera om hur hen känner och mår efteråt. Hur känns det i kroppen efter att barnet skrivit, hur känns det i tankarna? Känns det någon skillnad att skriva om positiva eller negativa känslor/händelser eller tankar?

För att skriva om svåra saker behöver barnet vägledning och stöttning och det är inget jag rekommenderar personer att göra själva men jag tycker absolut alla har rätt att informeras om skrivandets funktion (oavsett ålder) och att det enligt forskningen fungerar terapuetiskt. Informera barnet om att man inte behöver ha några hemligheter för ett papper och en penna. Skriver man ner något man inte vill berätta för någon så kan man efteråt riva pappret i bitar, spola ner det i toaletten eller gömma undan det. Det viktiga är att få ut orden ur din kropp. Vi behöver vara medvetna om att även små barn kan bära på stora problem. Att skriva kan hjälpa barnet att formulera sina ord och vara ett första steg till att sedan våga prata.

 
Bästa hälsningar Jessica 
-Psykisk ohälsa i fokus

Paper, begrepp och analys

Paper – analys – begrepp – bygga text

(mestadels relevant för studerande på MAH-Förskollärarutbildning Ht16)

Paper-uppgiften

Reflektera kring och analysera en observerad leksituation eller annan samspelsfunktion med barn i förskoleåldern. 

Reflektera över begreppen barns perspektiv och barnperspektiv i förhållande till din observation.

Synliggör lärandet och/eller innehållet som du ser i observationen – med hjälp av minst ett ytterligare begrepp, definieras i inledning.

Beskriv utifrån analysen hur du som pedagog hade kunnat bidra till utvecklingen av leken eller samspelet du observerat. 

Jämför didaktiska val med synsätt inom olika pedagogiska inriktningar.

Formalia: 3-4 sidor (utöver försättsblad och referenslista) se i övrigt skriv och referensanvisningar.

Bra bok att läsa – Textens hantverk: om retorik och skrivande (Inger Lindstedt)

Vad är ett paper?

Paper = Essä

Lite friare form än den strikta vetenskapliga uppsatsen.

  • Resonerande och diskuterande text
  • INTE bevisa något
  • Kritiskt utforskande text: vara granskande, undersökande, resonerande, ställa olika sidor och perspektiv mot varandra.
  • INTE normativ.
  • Argument byggs av fakta.
  • INTE åsikter eller ogrundade föreställningar.
  • Referenshantering: alla källor redovisas i enlighet med Harvardsystemet.

Textkurvan

Varje berättelse har en BÖRJAN, en MITT och ett SLUT.

Början – mest uppmärksamhet hos läsaren, (jätteviktiga saker)

Mitten – mindre uppmärksamhet hos läsaren, (inte så viktiga saker)

Slutet – Läsaren måste fångas in igen (mer viktiga saker)

 

Essäns struktur

1.Inledning (början)

  • Väcka läsarens intresse och välvilja
  • Förbered läsaren på vad som komma ska (vad handlar texten om, vilka frågor ska diskuteras?)

2.Avhandling (mitten)

  • Presentera och analysera ditt material med hjälp av begreppen
  • Grunda dina resonemang i litteratur och forskning

3.Avslutning (slutet)

  • Sammanfatta vad du kommit fram till
  • Koppla tillbaka till inledningen

 

Den röda tråden

Läsaren behöver något att hålla sig i och följa genom sin väg genom berättelsen.

Observationsbeskrivningen, forskning och resonemang kring dessa läggs fram så att det blir logiskt och tydligt för läsaren.

Olika typer av text (material, forskning, analys) måste bindas samman med varandra.

Var närvarande i texten, förbered och summera efterhand vad du kommer fram till. (Nu har jag gjort det här, i detta avsnittet kommer det här diskuteras, osv)

Tumregler

  • Frågeställningarna kommer före svaren
  • Presentera och definiera begrepp innan du använder den. (utifrån relevant litteratur)
  • Presentera din metod innan du beskriver ditt material (metodbeskrivning, hur gick det till)
  • Presentera ditt material innan du börjar analysera det
  • Gå ifrån helhet till detalj
  • Gå ifrån det kända till det okända

 

Analys

Frågan om varför – förklaring och försök att förstå en situation. (Ofta underlag till lösning eller vidareutveckling på en situation)

Vad är en analys?

Den process under vilken du systematiskt undersöker och arrangerar ditt material för att komma fram till ett resultat. (Analyser av relevant information och material)

I denna används empirin (observationen) och teorin (begreppen)

Analysens uppgift är att:

  • Skapa mening ur en mängd information (särskilja den relevanta informationen som har betydelse för situationen)
  • Skilja ut det betydelsefulla från det triviala
  • Identifiera betydelsefulla mönster

Analys – Att plocka isär.  Syntes – Sätta samman på nytt.

Åsikt eller insikt?

Åsikter är grundade på erfarenheter och egna tankar. (tyckande)

Insikter är grundade på empiri och teori. (tänkande-analys)

Empiri

  • Ett insamlat material (intervjuer, observationer, texter, filmer etc)
  • Empirin måste beskrivas och analyseras för att få ett resultat
  • Analysen utgår alltid från empirin – den avgör vilka analyser som kan göras
  • Visa upp alla led i texten. Empiri -> Analys -> Resultat

Teori

”En teori är en formulering av ett förhållande mellan begrepp eller idéer som används för att förklara” (Willis 1999:126)

Vardagligt

  • Motats till praktik/verklighet
  • Välgrundad gissning eller oprövad spekulation

Vetenskapligt

  • En förklaringsmodell, ett sätt att se på någon aspekt av vår omgivning.
  • Hjälper till att strukturera förståelsen av verkligheten/världen – hitta mönster i kaoset.
  • Skapar fokus, sållar bort bruset.

Begrepp

Vad är ett begrepp?

Språkliga termer – objekt (materiellt eller imateriellt) – definition

Ett vardagligt exempel

Bil – Car – Coche – Auto ”Motordirver hjulfordon för transport på gator och vägar” (Nordstedts svenska ordbok)

Teoretiska begrepp

T.ex. Barnperspektiv, motorik, pedagogiskt kapital, genus, barns perspektiv, lek, makt osv.

Lärande – Proximal utvecklingszon – Genus – Barns perspektiv – Inflytande – Delaktighet – Inkludering – Samspel – Exkludering – Artefakt – Pedagogiskt miljö – Lek.

De olika begreppen ingår i/är kopplade till olika teoribildningar.

Begreppen har bestämda betydelser/definitioner, som bör klargöras när de används.

Om man ska använda ett begrepp för att förklara något krävs en klar och tydlig definition av det. 

De teoretiska begreppen är dina analysverktyg!

Bygga text

Modell för presentation av analys

  1. Empirisk beskrivning (exempel från det insamlade materialet)
  2. Koppling till teori och forskning (begrepp eller resonemang från litteraturen)
  3. Sammanbindning mellan empiri och teori (tolkning)

 

Den sammanvävda texten

Det är författarens uppgift att tala om för läsaren hur ett visst citat (eller refererat) ska förstås och vilken relevans det har i texten och sammanhanget.

Därför ska de alltid vävas samman med den omgivande texten, (även blockcitat) med hjälp av textuella övergångar och återkopplingar till citatet/referatet i den egna tolkningen.

Om citatet ”hänger löst” blir det meningslöst! (Ofta förekommande i s.k.”pedagogisk dokumentation”…………..

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén