Barnpedagogik

Om barn, förskola och pedagogik

Kategori: Barn och rörelse

Fidget spinners & fidget cubes – forskning?

// Inlägget innehåller Affilliatelänkar //

 

Jag tänkte att vi skulle diskutera fidget spinners.

För er som har missat totalt så är det en form av leksak som man får att snurra för att sedan låta den ”spinna” mellan tummen och pekfingret.

Jag antar att ingen har missat den enormt stora hypen och alla diskussionerna angående både spinners och cubes som råder just nu. Båda marknadsförs väldigt ofta som hjälpmedel till barn med särskilda behov, oftast adhd-add och autism.

Insåg att lite närmre introduktion kunde vara bra –

Fidghet cubes och spinners marknadsförs ofta som redskap åt barn med särskilda behov för att ha någonting att pilla med. Enligt förespråkare så bidrar användandet av dom till att hålla fokus på rätt saker och inte glida iväg.

Största kritiken mot dom vad jag har hört bottnar i att redskapen oftast används som leksaker istället för pedagogiska hjälpmedel och att fokus förflyttas delvis eller helt ifrån uppgiften. Även att andra personer kan förlora fokus eftersom fokus hamnar på den som har en cube eller spinner. Särskilda behov i det här fallet är ofta fokuserat på ADD, ADHD, autism och andra behov som är kopplat till NPF-spektrat. Jag vill nog påstå att även personer med HSP (högkänslighet) kan vara en intressant målgrupp om produkten fungerar som påstått.

Jag antar att ingen har missat den enormt stora hypen och alla diskussionerna angående både spinners och cubes som råder just nu. Båda marknadsförs väldigt ofta som hjälpmedel till barn med särskilda behov, oftast adhd-add och autism.

Jag gillar inte riktigt att bara gå all in på påståenden utan att ha någon form av fakta i ryggen och bestämde mig därför för att försöka få fram så mycket information och förhoppningsvis forskning som skulle kunna stödja eller motbevisa dessa påståenden.

Det lyckades jag inte sådär överdrivet bra med.

Svensk forskning på ämnet är i princip obefintlig, dock finns där en del amerikansk forskning som berör ämnet.

Dr. Andrew Adesman på Cohen Children’s Medical Center nämner att just spinners kan verka mer distraherande än hjälpande eftersom den kräver visuellt fokus för att kunna fungera optimalt. Han nämner bland annat här i en artikel om fidgetspinners att dom kan fungera bättre om de används som någon form av belöning efter en fullföljd aktivitet.

Många skolor i U.S.A har nu börjat förbjuda dom eftersom dom tar fokus från uppgifterna. Mycket av kritiken bottnar i att dom behöver ett visuellt fokus för att fungera optimalt.

Här nämns bland annat att det finns bättre alternativ – bland annat fidget cube. Skillnaden på den och en spinner är att en cube inte behöver något visuellt fokus utan man kan helt enkelt bara ”pilla” med den.

Övervägande forskning pekar dock mot att det mest använd bara vapnet för att hjälpa till och öka koncentrationsförmågan är fysisk aktivitet.

Klickar man på bilden eller länkarna under hamnar ni på respektive produktsida om det är så att man vill veta mer eller köpa någon av dom.

Fidget spinner  –  Fidget Cube

fidget cube med blå knapparfidget spinner grå

Jag vet att wish och liknande har men jag ställer mig lite tvivlande till säkerhetstänket när man använder saker som är gjorda för att vara så billiga som möjligt.

Nu är det inte alltid en möjlighet och jag tror att en fidget cube absolut kan vara en bra idé, dock ställer jag mig faktiskt lite mer tveksam till användandet av spinners som ett redskap. En eventuellt belöning och sysselsättning vid tid som inte behöver användas till uppgifter känns lite mer lockande då ens primära fokus kan tillägnas den.

Man kan faktiskt göra rätt fräcka och pedagogiska saker med dom också – det skrev jag om här – fidget spinners och magneter!

Vad tycker ni? Förbjuda – använda – ignorera?

Inflytande – för barnets bästa?

För ett par dagar sedan så skrev jag inlägg angående barns inflytande över sin egen dokumentation – har barnet rätt att säga nej?

Responsen på det inlägget var relativt tvetydig och en väldigt vanlig slutsats var att det finns för och nackdelar med dokumentation och att dokumentation faktiskt är i princip omöjligt att klara sig utan i en pedagogisk verksamhet.

Dels ger det grund att stå på inför utvecklingssamtal, dels ger det någonting att reflektera över och kunna utveckla både verksamheten och barnets lärande.

Eftersom det faktiskt verkar vara en nödvändighet uppstår också ett dilemma som verkar omöjligt att komma ifrån.

Om ett barn uttrycker på något sätt att det inte vill bli dokumenterat, är det då fel att ändå dokumentera?

Hur visar vi omsorg mot barnet? Är det genom att respektera dess önskan och ej dokumentera eller är det genom att dokumentera för att det är ”för barnets bästa”. (Ja det är ett retoriskt slagord, ja det är till en stor del överanvänt, men det passar in.)

Vem bestämmer barnets bästa?

Om vi utgår ifrån tanken på att dokumentation är en nödvändighet för att kunna hjälpa barnet och i förlängningen verksamheten att utvecklas på bästa sätt, gör vi då inte fel när vi lyssnar på barnets vilja att ej bli dokumenterad?

Var går gränsen för när ett barn kan ses som så pass kompetent att det inser för och nackdelarna med att bli dokumenterad?

Jag tänker därför att det är viktigt att av omsorg till barnet ta hänsyn till betydelsen av dokumentationen i kontrast mot normen om att barn ska ha inflytande över sin dokumentation.

Ingenting blir rätt

Det känns inte som att det finns något rätt eller fel i situationen och på något vis,

när ett barn uttrycker ovilja att bli dokumenterad, så gör vi fel hur vi än gör?

Hur sköter vi vårt uppdrag när delar av det talar om vikten och nödvändigheten av dokumentation samtidigt som delar talar om vikten och betydelsen av barns inflytande?

Vem bestämmer vad som väger tyngst – dokumentationen eller inflytandet?

Tillämpade perceptionsövningar

Motorisk utveckling som grund för inlärning

Motorik – självförtroende – motivation – koncentration.

Barn med dålig motorik som hade behövt öva riskerar att på grund av ovanstående faktorer bli den grupp som övar mindre.

Vestibulär perception

  • Vagga, gunga, rutscha, svänga, rulla, snurra
  • Olika hastighet
  • Lekar och bollspel med löpning-stopp-start-vändning
  • Karusellen med rockring/trollsnöre/fallskärm
  • Trästocksrullning i/på långmatta
  • Kullerbytta framåt / bakåt
  • På lutande plan
  • Runt en boll
  • Med hjälp av en voltkudde
  • Rullbräda
  • Hängmatta
  • Gungande bänk
  • Muren välter

Taktil perception

Taktila försvaret (beskyddande systemet)

 

  • Klappa med händerna på ben/rygg/armar
  • Rulla boll intill eller ovanpå kamrats kropp
  • Rulla/trycka boll på olika kroppsdelar

Taktil urskiljning (diskriminerande systemet)

  • Känna igen föremål i påse
  • Känna form av en bokstav eller siffra
  • Forma figuren med rep / kropp (övar kroppsuppfattning)
  • Rita / skriva bokstäver på kamrats rygg
  • Säg var jag rörde dig
  • På hur många ställen
  • Bulleri-bulleri-bock

Kinestetisk perception

Uppfattning om ledställning

  • Varje böjning och sträckning av led
  • Härma ställning som kamrat visar och beskriv den
  • Inta ställning som kamrat beskriver
  • Buskar och trädgårdsmästare

Uppfattning av spänning och avspänning

  • Bilder och kontrastövningar
  • Istapp som långsamt smälter
  • Popcorn som poppas
  • Spänn hela kroppen
  • Spänn en muskel i taget
  • Gravida ormen

Uppfattning av rörelse

  • Spegeln parvis: Ny rörelse med en kroppsdel i taget
  • Resa sig utan att välta käglor som är placerade runt kroppen, utan att förstöra ängeln i snön
  • Följa John

 

Inkludering genom motorik / rörelseförutsättningar

Barn behöver röra sig! För att röra sig behöver barnen vissa förutsättningar. Motorik = rörelse & muskelaktivitet.

Inkludering –

  • Gemenskap på olika nivåer
  • Ett enda system
  • En demokratisk gemenskap
  • Delaktighet
  • Olikhet ses som en tillgång

(Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Inkludering är ej integrering

  • Inkludering – Helheten anpassar sig efter individen
  • Integrering – Individen anpassar sig efter helheten

Grovmotorik och finmotorik

  • Sensomotorik – Samordning mellan sinnesintryck och muskelreaktioner
  • Den sensomotoriska fasen – 0-2 år
  • Grovmotoriska fasen – 3-6 år
  • Kroppsuppfattning, självkänsla genom motoriska erfarenheter
  • Lek, tal, tankeverksamhet

Perception

  • Varseblivning
  • Bearbetning
  • Tolkning
  • Koncentration = Samlad uppmärksamhet (beroende av samspel mellan perception och motorik)

För att barn ska lära sig att koncentrera sig så behövs det nyfikna vuxna som stimulerar uppmärksamheten och nyfikenheten.

  • Koordination

Kognition

  • Kognition är tankeförmåga som inkluderar:
  • perception och motorik
  • uppmärksamhet
  • minne
  • problemlösning – att kunna ändra sitt tankesätt och att se lösningar utanför ramarna
  • bedömning, beslutsfattning
  • språkförmåga

Grovmotorisk utveckling

  • Huvudbalans
  • ATNR integrerad – Assymetriska toniska nackreflexen  4 månader
  • Landaufunktionen – att hitta jämvikten
  • På magen : Stödja på raka armar (Att kunna rulla – vestibulär stimulering)
  • Rulla 7 månader
  • Åla – använder hela kroppen för att ta sig fram (i diagonala mönster)
  • STNR integrerad  – Symmetriska toniska nackreflexen
  • Krypa – 10 månader (diagonalmönster) (bra att lära sig att använda sig av hela handflatorna när man kryper)

Att åla och krypa är en bra grund för att klättra

  • Fotens gripreflex 1.5 år (Babinski)
  • Hoppa 2 år
  • Gång med fotavveckling 3 år (tårna är det sista som lämnar marken och hälen är det första) (tränas genom att gå barfota i sand, gå på olika underlag)
  • Springa
  • Balansgång 4 år (balansövningar i hinderbana onödigt) Balans kan tränas på marken utan att behöva vara uppe i luften.
  • Längdhopp 60 cm
  • Resa sig som en vuxen (små barn rullar över på sidan och reser sig upp, äldre barn rullar rakt upp
  • Svikthopp 5-6 år (tårna är det första och sista som rör marken)
  • Hoppa på ett ben (kommer före att hålla balansen på ett ben)
  • Stå på ett ben 10 sek
  • Längdhopp 75 cm
  • Hoppsasteg 6-7 år
  • Springsteg med rockring
  • Höjdhopp 40 cm
  • Längdhopp 1 m
  • Hoppa rep 7 år (86% flickor) (24% pojkar)

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén