Barnpedagogik

Om barn, förskola och pedagogik

Månad: november 2016

Paper, begrepp och analys

Paper – analys – begrepp – bygga text

(mestadels relevant för studerande på MAH-Förskollärarutbildning Ht16)

Paper-uppgiften

Reflektera kring och analysera en observerad leksituation eller annan samspelsfunktion med barn i förskoleåldern. 

Reflektera över begreppen barns perspektiv och barnperspektiv i förhållande till din observation.

Synliggör lärandet och/eller innehållet som du ser i observationen – med hjälp av minst ett ytterligare begrepp, definieras i inledning.

Beskriv utifrån analysen hur du som pedagog hade kunnat bidra till utvecklingen av leken eller samspelet du observerat. 

Jämför didaktiska val med synsätt inom olika pedagogiska inriktningar.

Formalia: 3-4 sidor (utöver försättsblad och referenslista) se i övrigt skriv och referensanvisningar.

Bra bok att läsa – Textens hantverk: om retorik och skrivande (Inger Lindstedt)

Vad är ett paper?

Paper = Essä

Lite friare form än den strikta vetenskapliga uppsatsen.

  • Resonerande och diskuterande text
  • INTE bevisa något
  • Kritiskt utforskande text: vara granskande, undersökande, resonerande, ställa olika sidor och perspektiv mot varandra.
  • INTE normativ.
  • Argument byggs av fakta.
  • INTE åsikter eller ogrundade föreställningar.
  • Referenshantering: alla källor redovisas i enlighet med Harvardsystemet.

Textkurvan

Varje berättelse har en BÖRJAN, en MITT och ett SLUT.

Början – mest uppmärksamhet hos läsaren, (jätteviktiga saker)

Mitten – mindre uppmärksamhet hos läsaren, (inte så viktiga saker)

Slutet – Läsaren måste fångas in igen (mer viktiga saker)

 

Essäns struktur

1.Inledning (början)

  • Väcka läsarens intresse och välvilja
  • Förbered läsaren på vad som komma ska (vad handlar texten om, vilka frågor ska diskuteras?)

2.Avhandling (mitten)

  • Presentera och analysera ditt material med hjälp av begreppen
  • Grunda dina resonemang i litteratur och forskning

3.Avslutning (slutet)

  • Sammanfatta vad du kommit fram till
  • Koppla tillbaka till inledningen

 

Den röda tråden

Läsaren behöver något att hålla sig i och följa genom sin väg genom berättelsen.

Observationsbeskrivningen, forskning och resonemang kring dessa läggs fram så att det blir logiskt och tydligt för läsaren.

Olika typer av text (material, forskning, analys) måste bindas samman med varandra.

Var närvarande i texten, förbered och summera efterhand vad du kommer fram till. (Nu har jag gjort det här, i detta avsnittet kommer det här diskuteras, osv)

Tumregler

  • Frågeställningarna kommer före svaren
  • Presentera och definiera begrepp innan du använder den. (utifrån relevant litteratur)
  • Presentera din metod innan du beskriver ditt material (metodbeskrivning, hur gick det till)
  • Presentera ditt material innan du börjar analysera det
  • Gå ifrån helhet till detalj
  • Gå ifrån det kända till det okända

 

Analys

Frågan om varför – förklaring och försök att förstå en situation. (Ofta underlag till lösning eller vidareutveckling på en situation)

Vad är en analys?

Den process under vilken du systematiskt undersöker och arrangerar ditt material för att komma fram till ett resultat. (Analyser av relevant information och material)

I denna används empirin (observationen) och teorin (begreppen)

Analysens uppgift är att:

  • Skapa mening ur en mängd information (särskilja den relevanta informationen som har betydelse för situationen)
  • Skilja ut det betydelsefulla från det triviala
  • Identifiera betydelsefulla mönster

Analys – Att plocka isär.  Syntes – Sätta samman på nytt.

Åsikt eller insikt?

Åsikter är grundade på erfarenheter och egna tankar. (tyckande)

Insikter är grundade på empiri och teori. (tänkande-analys)

Empiri

  • Ett insamlat material (intervjuer, observationer, texter, filmer etc)
  • Empirin måste beskrivas och analyseras för att få ett resultat
  • Analysen utgår alltid från empirin – den avgör vilka analyser som kan göras
  • Visa upp alla led i texten. Empiri -> Analys -> Resultat

Teori

”En teori är en formulering av ett förhållande mellan begrepp eller idéer som används för att förklara” (Willis 1999:126)

Vardagligt

  • Motats till praktik/verklighet
  • Välgrundad gissning eller oprövad spekulation

Vetenskapligt

  • En förklaringsmodell, ett sätt att se på någon aspekt av vår omgivning.
  • Hjälper till att strukturera förståelsen av verkligheten/världen – hitta mönster i kaoset.
  • Skapar fokus, sållar bort bruset.

Begrepp

Vad är ett begrepp?

Språkliga termer – objekt (materiellt eller imateriellt) – definition

Ett vardagligt exempel

Bil – Car – Coche – Auto ”Motordirver hjulfordon för transport på gator och vägar” (Nordstedts svenska ordbok)

Teoretiska begrepp

T.ex. Barnperspektiv, motorik, pedagogiskt kapital, genus, barns perspektiv, lek, makt osv.

Lärande – Proximal utvecklingszon – Genus – Barns perspektiv – Inflytande – Delaktighet – Inkludering – Samspel – Exkludering – Artefakt – Pedagogiskt miljö – Lek.

De olika begreppen ingår i/är kopplade till olika teoribildningar.

Begreppen har bestämda betydelser/definitioner, som bör klargöras när de används.

Om man ska använda ett begrepp för att förklara något krävs en klar och tydlig definition av det. 

De teoretiska begreppen är dina analysverktyg!

Bygga text

Modell för presentation av analys

  1. Empirisk beskrivning (exempel från det insamlade materialet)
  2. Koppling till teori och forskning (begrepp eller resonemang från litteraturen)
  3. Sammanbindning mellan empiri och teori (tolkning)

 

Den sammanvävda texten

Det är författarens uppgift att tala om för läsaren hur ett visst citat (eller refererat) ska förstås och vilken relevans det har i texten och sammanhanget.

Därför ska de alltid vävas samman med den omgivande texten, (även blockcitat) med hjälp av textuella övergångar och återkopplingar till citatet/referatet i den egna tolkningen.

Om citatet ”hänger löst” blir det meningslöst! (Ofta förekommande i s.k.”pedagogisk dokumentation”…………..

 

Tillämpade perceptionsövningar

Motorisk utveckling som grund för inlärning

Motorik – självförtroende – motivation – koncentration.

Barn med dålig motorik som hade behövt öva riskerar att på grund av ovanstående faktorer bli den grupp som övar mindre.

Vestibulär perception

  • Vagga, gunga, rutscha, svänga, rulla, snurra
  • Olika hastighet
  • Lekar och bollspel med löpning-stopp-start-vändning
  • Karusellen med rockring/trollsnöre/fallskärm
  • Trästocksrullning i/på långmatta
  • Kullerbytta framåt / bakåt
  • På lutande plan
  • Runt en boll
  • Med hjälp av en voltkudde
  • Rullbräda
  • Hängmatta
  • Gungande bänk
  • Muren välter

Taktil perception

Taktila försvaret (beskyddande systemet)

 

  • Klappa med händerna på ben/rygg/armar
  • Rulla boll intill eller ovanpå kamrats kropp
  • Rulla/trycka boll på olika kroppsdelar

Taktil urskiljning (diskriminerande systemet)

  • Känna igen föremål i påse
  • Känna form av en bokstav eller siffra
  • Forma figuren med rep / kropp (övar kroppsuppfattning)
  • Rita / skriva bokstäver på kamrats rygg
  • Säg var jag rörde dig
  • På hur många ställen
  • Bulleri-bulleri-bock

Kinestetisk perception

Uppfattning om ledställning

  • Varje böjning och sträckning av led
  • Härma ställning som kamrat visar och beskriv den
  • Inta ställning som kamrat beskriver
  • Buskar och trädgårdsmästare

Uppfattning av spänning och avspänning

  • Bilder och kontrastövningar
  • Istapp som långsamt smälter
  • Popcorn som poppas
  • Spänn hela kroppen
  • Spänn en muskel i taget
  • Gravida ormen

Uppfattning av rörelse

  • Spegeln parvis: Ny rörelse med en kroppsdel i taget
  • Resa sig utan att välta käglor som är placerade runt kroppen, utan att förstöra ängeln i snön
  • Följa John

 

Inkludering genom motorik / rörelseförutsättningar

Barn behöver röra sig! För att röra sig behöver barnen vissa förutsättningar. Motorik = rörelse & muskelaktivitet.

Inkludering –

  • Gemenskap på olika nivåer
  • Ett enda system
  • En demokratisk gemenskap
  • Delaktighet
  • Olikhet ses som en tillgång

(Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Inkludering är ej integrering

  • Inkludering – Helheten anpassar sig efter individen
  • Integrering – Individen anpassar sig efter helheten

Grovmotorik och finmotorik

  • Sensomotorik – Samordning mellan sinnesintryck och muskelreaktioner
  • Den sensomotoriska fasen – 0-2 år
  • Grovmotoriska fasen – 3-6 år
  • Kroppsuppfattning, självkänsla genom motoriska erfarenheter
  • Lek, tal, tankeverksamhet

Perception

  • Varseblivning
  • Bearbetning
  • Tolkning
  • Koncentration = Samlad uppmärksamhet (beroende av samspel mellan perception och motorik)

För att barn ska lära sig att koncentrera sig så behövs det nyfikna vuxna som stimulerar uppmärksamheten och nyfikenheten.

  • Koordination

Kognition

  • Kognition är tankeförmåga som inkluderar:
  • perception och motorik
  • uppmärksamhet
  • minne
  • problemlösning – att kunna ändra sitt tankesätt och att se lösningar utanför ramarna
  • bedömning, beslutsfattning
  • språkförmåga

Grovmotorisk utveckling

  • Huvudbalans
  • ATNR integrerad – Assymetriska toniska nackreflexen  4 månader
  • Landaufunktionen – att hitta jämvikten
  • På magen : Stödja på raka armar (Att kunna rulla – vestibulär stimulering)
  • Rulla 7 månader
  • Åla – använder hela kroppen för att ta sig fram (i diagonala mönster)
  • STNR integrerad  – Symmetriska toniska nackreflexen
  • Krypa – 10 månader (diagonalmönster) (bra att lära sig att använda sig av hela handflatorna när man kryper)

Att åla och krypa är en bra grund för att klättra

  • Fotens gripreflex 1.5 år (Babinski)
  • Hoppa 2 år
  • Gång med fotavveckling 3 år (tårna är det sista som lämnar marken och hälen är det första) (tränas genom att gå barfota i sand, gå på olika underlag)
  • Springa
  • Balansgång 4 år (balansövningar i hinderbana onödigt) Balans kan tränas på marken utan att behöva vara uppe i luften.
  • Längdhopp 60 cm
  • Resa sig som en vuxen (små barn rullar över på sidan och reser sig upp, äldre barn rullar rakt upp
  • Svikthopp 5-6 år (tårna är det första och sista som rör marken)
  • Hoppa på ett ben (kommer före att hålla balansen på ett ben)
  • Stå på ett ben 10 sek
  • Längdhopp 75 cm
  • Hoppsasteg 6-7 år
  • Springsteg med rockring
  • Höjdhopp 40 cm
  • Längdhopp 1 m
  • Hoppa rep 7 år (86% flickor) (24% pojkar)

 

Barns perspektiv och barnperspektiv

Barnperspektiv – Fiktivt, vuxnas tanke angående vad vi ”tror” att barnen vill och tänker. Exempel: Barnkonventionen.

Barns perspektiv – Reela barn, någonting som är skrivet utifrån barnets perspektiv där barn har varit inbjudna och medverkar.

Varför är det viktigt att diskutera barns perspektiv och barnperspektiv?

  • Barnkonventionen – Blir lag 2018 (Regeringen)
  • Historia om kunskap och barn –
  • Barnforskning – Viktigt att se bortom lyssnarens värderingar och tolkningar för att se barnets perspektiv.
  • Maktrelationer och traditioner –
  • Barns fortsatt sårbara positioner .

Kan vi se det barn ser?

Att sätta sig in helt i någon annans perspektiv är i princip omöjligt, att försöka gå ifrån sina egna referensramar och försöka sätta sig in i någon annans perspektiv, i samma nivå, är ofta önskvärt.

Olika människor tolkar olika situationer och rum utifrån egna och andras erfarenheter och berättelser. (Inlärt beteende)

Outtalade regler och tankar om hur barn ska bete sig som inte är självklart utifrån barnens perspektiv.

Olika sociala koder och olika minnen ifrån erfarenheter gör skillnad på hur barn beter sig och hur barn uppfattas av vuxna.

Enligt kristna bibeln så finns det en tid för allt. Något vårt samhälle fortfarande till stor del lever efter.

Barns geografi och platsers mening

Barns annorlunda och varierade sätt att förstå platser och rum

Minnet av ett rum, en tapet, en doft – Hemlängtan, känslan och minnet av en barndom

Känslans rum – Fysiska och emotionella rum

Förståelse och kunskap – Platsers utformning och planering är viktigt för barns kompetenser och deras utveckling.

Makt – Finns överallt och påverkar vad vi kan göra och hur vi kan bete oss i olika rum.

Tidens rörelser

Cirklar och tidslinjer – Veckor, årstider, månader. Ständigt återkommande rörelser i samklang med en rak tidslinje.

Biologiska och sociala rytmer – Barn har förmågan och tankesättet för att kunna leva i nuet tillskillnad från vuxnas tankesätt som ofta utgår ifrån att förbereda sig inför situationer som kommer istället för att leva i situationen.

Livets tempo – Olika tempo på olika platser.

Planerad, social tid –

Barns tid – Viktigt att tänka sig in i hur barn uppfattar tid.

Being and becoming child

Barndom, en tid av förberedelse –

Barns rätt att vara här och nu –

Och samtidigt, alla människors ständiga tillblivelse… –

Inte möjligt att diskutera barn utifrån ett perspektiv av att vara eller att bli. Barn, precis som vuxna här och nu samtidigt som de är blivande människor på ett eller annat sätt.

Etnografi som metod och sätt att tänka

Om att fånga kulturer och andra sätt att tänka, handla, prata, första osv.

The flow of life

Forskarens närvaro och intuition

Öppenhet och naiv undran

Tekniker som släpper in, är flexibla

Vygotsky

Lev Vygotskij 1896-1934

  • Lev grundade det vi idag kallar för kulturhistorisk psykologi (sociokulturell teori). Viktigt att tänka på är att Vygotskij var en psykolog i grunden, inte en pedagog.
  • Han levde och verkade samtidigt med Piaget, Dewey och Montessori.
  • Vygotskij var, till stor del på grund av sitt ryska ursprung väldigt involverad i det Marxistiska tänkandet. Han var dock kritisk till Marxismen och därför förbjöds han texter 1936.
  • I västvärlden blev han känd först på 1960-talet då hans teorier var aktuella.
  • Har blivit kallad för psykologins Mozart.

Att ha i bakgrund är att hans tänkande och rasideologi är baserat på samhället på 20-talet.

 

I Vygotskijs teori ligger fokus på människans sociala omgivning och inte på det biologiska.

 

Det finns självklart kritik mot hans tankar och metoder, bland annat;

  • Överoptimistiskt synsätt
  • Gör ingen skillnad eller undersökning mellan könen
  • Informella metoder att undersöka på, dålig på att presentera sina resultat.
  • Lägger för stor tyngd på litteratur och språk.

Vad kan Vygotskijs teorier användas till?

  • Pedagogik – Hur ska vi undervisa?
  • Filosofi – Vad är tänkande?
  • Kulturella studier – Antropologi (att mäta volym i krukor, sätta rätt begrepp vid rätt plats)
  • Evolutionspsykologi – Språkets betydelse för människors utveckling och för historia
  • Sociala studier – Studier om hur vi beter oss mot varandra, hur man använder redskap för att förhålla sig till en situation.

Begrepp

  • Kultur – natur – Hur kulturen och naturen ställs mot varandra.
  • Mening – Vad något har för betydelse, meningsfullt
  • Medvetande – En egen persons tänkande (kollektivt medvetande – ett kollektivt tänkande)
  • Mediering – Att ta någonting för att reglera sitt beteende
  • Internalisering – Någonting utifrån som går in i ens medvetande (göra till sitt eget)
  • Proximala zonen – Den zon där man kan göra någonting med hjälp av någon eller något annat.
  • Psykologiska verktyg / redskap – De redskap och verktyg man använder sig av.
  • Beteende – Allt vi gör

Vad många tror om lärande

  • Intelligens – IQ – Väldigt lite betydelse, behöver ett sammanhang.
  • Hjärnan – Diffust.
  • Individcentrerat – Fokus på subjektet ( En individ behöver ett sammanhang) Kunskapen är en plats och en situation i tiden.
  • Förförståelse – Betydelsen av erfarenhet (är viktigt i förskolan och mindre betydande ju högre upp i åldern man kommer.
  • Mognad
  • Learning By Doing

Psykologins kris!

  • Enligt Vygotskij undersökte man antingen psykologins beteende och inte medvetande eller så göms medvetandet i individen och blir oåtkomligt. ( Som en ”black box”)

Enligt biologin så kommer kunskap och beteende naturligt med åldern.

Enligt sociologin så är det miljön som inverkar och de yttre omständigheterna.

Enligt Vygotskij så handlar det om mänsklig kultur och ett sammanhang. I det sammanhang stöttar de vuxna (medierar) och barnen lär sig att göra saker innan barnen förstår det. Samspelet är viktigt.

Kulturhistorisk teori

Subjekt blir utsatt för någon form av stimulus – det leder till en respons (objekt)

Psykologiska och tekniska redskap används för att uppnå respons. Objekt (mitt eget psyke eller naturen)

Psykologiska redskap – Språk, karta, ritning, räknesätt, mnemontiska tekniker

Tekniska redskap – Hammare, grävmaskin osv

Det första psykologiska verktyget enligt Vygotskijs

  • Barnet sträcker sig efter ett föremål. den vuxne hämtar det (vuxne medierar)
  • Verktyget inkluderas i vårt beteende och vårt tänkande förändras.

Genom att lära mig att använda en karta förändras t.ex. mitt sätt att tänka om hur man kan hitta saker.

Kultur formar inte! – Den är själva förutsättningen!

  • Barnet föds in i en värld av psykologiska redskap
  • ”Kulturalisering” sker genom att barnet internaliserar redskapen.
  • Genom internalisering av redskap förändras vårt medvetande från ”lägre medvetandeformer” som minne, uppmärksamhet, tänkande utan språk osv. till ”högre medvetandeformer”

Vårt minne förändras genom historien eftersom verktygen förändras

Från kryss på handen till kalendern till telefonen.

 

Medierad uppfattning

Språket lär oss att se bakgrund och förgrund.

Förändrat medvetande

  • Yxa, hammare, stock?
  • Kan man odla bomull i England? Frågan kom i ett sammanhang där Englands klimat beskrevs och villkoren som krävdes för att odla bomull.

Språk

Vad kommer först? Tanken eller talet?

Vad är ett ord?

  • Ord förändrar medvetandet

När jag lärt mig hammare så ser jag plötsligt spikarna!

Det egocentriska talet – språkets sociala ursprung

Egocentriskt tal – barnet verkar tala med sig själv

Vygotskij menade att det egocentriska talet visade att språket har sociala rötter

För Piaget handlade det om hur barns tänkande och kunskap uttrycks i språket, för Vygotskij snarare om en rörelse i motsatt riktning hur socialt språk och olika begrepp införlivas i barns språk och tänkande. (Tanken om språkfri kunskap är överdriven)

Språk börjar som kommunikation (barnet pekar, påverkar omgivningen) och via det egocentriska talet (barnet påverkar sig själv = självreglering) utvecklas den tysta verbala tanken.

Det har gjorts studier som visar att barns egocentriska tal minskar om inga människor är närvarande eller om det är mycket buller i rummet.

 

Tänkande och språk –

Språkfritt tänkande – socialt språk – verbalt tänkande, (vi reglerar oss själva med ord)

 

Språket och tankens olika rötter

Tanken har ett förspråkligt stadium

Språket har ett förintellektuellt stadium – det är socialt

Beviset menade Vygotskij var att apor har utvecklat verktygsanvändning (tanken) och ett språk men inte fört samman dessa. Språket används socialt men kombineras inte med verktyg.

Varför är detta viktigt? JO för att det mänskliga ligger i att vi kombinerar verktyg och språk och på det sättet kan ”planera” vår verktygsanvändning.

Hur barns ritande utvecklas är ett bra exempel

  1. Barnet ritar och talar om vad det blev efteråt
  2. Barnet berättar medan hen ritar (som en kommentator)
  3. Barnet planerar språkligt sitt ritande innan hen börjar. (så småningom tyst).

 

Språkets uppbyggnad

Abstrakt – Man sätter ord på sammanhang och sammanfattar och använder sig av mer abstrakta begrepp

Konkret –  Man sätter ord på det man ser

Ordlös nivå – Man ser saker utan att sätta ord på det

Erfarenhetsbaserat lärande kontra lärande i skolan.

Språkliga kategorier

Kategorier bygger på hierarki och på inre vetenskapliga egenskaper

Växt

Blomma

Ros

Barn gör det här på två sätt

Platt hierarki. blomma – ros

Kategoriserar med yttre attribut, valen är en fisk.

När blir kaninen en hund?

Kategorier är kulturella

Det ryska ordet för glas är beroende på vad du dricker.

Olika förståelse av tid

Kvinnor, eld och farliga saker, (balan).

Kategorier i kinesiskt lexikon (Celestial Emporium of Benevolent Knowledge ( Från Foucault)

De djurkategorier som finns –

  • De som tillhör kejsaren ‘
  • De som är balsamerade
  • De som är tränade
  • Diande grisar
  • Sjöjungfrur
  • De som är berömda
  • Vildhundar
  • De som är inkluderande i den här klassifkationen
  • De som skakar om de blir arga
  • De otaliga
  • De som tecknas med en fin kamelhårspensel
  • De som just har slagit sönder blomvasen

 

Den proximala zonen

Det som barnet kan göra med hjälp är det som barnet kan göra.

Vad jag kan – vad jag kan lära mig med hjälp – bortom mina möjligheter just nu.

Hur får man ett barn att lära i den proximala zonen?

  • Genom att tillhandahålla kultur och för att tanka erfarenhet
  • Att hjälpa barnen förändra sitt medvetande med redskapen
  • – Språk – Ett nytt ord förändrar vad barnet kan se (färgseendet verkar vara kulturellt)
  • – Kartor – hur hittar man?
  • – Räknesätt
  • – Språkliga kategorier (djur är inte indelade i de med päls och de utan. Alla med päls kallas hundar)

 

Skolan och förändrade fostransideal

Utvecklingen i utbildningshistorian hamnar till slut i ett skede där skola och barndom kopplas samman, med en ”skola för alla” blir barndomen än mer homogen och barn från olika platser i Sverige får en allt mer gemensam syn på sin barndom. Samtidigt som skolan växer fram så växer också andra samhällsinstitutioner fram, fabriken fängelset och hospitalet (det vi kallar sjukhus idag). Alla de här institutionerna följer lite av samma grundprincip när det gäller övervakning och disciplinering och är faktiskt, om man kollar noga, uppbyggda på liknande sätt. Tanken i uppbyggnad är att man aldrig någonsin riktigt visste om man var övervakad eller inte och därför självreglerade man sig. Här växte självregleringen fram som en central maktteknik.

Impulser till skolans framväxt

Det finns många anledningar till varför skolan växte fram på det sättet den gjorde men några av de främsta var följande tre:

Underklassens villkor – här handlade det till stor del inte om en utbildningsfråga och barnens rätt eller behov av utbildning, fokus låg snarare på hur man skulle ta hand om (rent omvårdnadsmässigt) den stora skara av barn som fanns i underklassen på 1800-talet.

Övervakning och fostran – i det här fanns samtidigt hela tiden en bakomliggande grundtanke på att kunna övervaka och fostra underklassen. Att stävja upproriska rörelser och tankar och fostra underklassen.

Förvaring – till stor del handlade det även om problemet att man inte hade någonstans att förvara barnen. Det var en stor mängd barn som utan skolan som förvaring mycket väl kunnat driva runt på gatorna istället.

Förändrade fostransideal under 1900-talet

I början på 1900-talet kom där ett paradigmskifte i hur man såg på barn och fostran. Fokus vände från moral och ren uppfostran till metoder och tankar baserat på forskning. Nu talade man om mognad och intelligens. Där kom råd och forskning från psykologiskt och medicinskt håll. Nu började även ”sk” rådgivningsbyråer dyka upp.

1946-75  Demokrati och vetenskap i symbios

Efter andra världskriget fortsatta tanken om rådgivning och upplysning. 1946 kom boken Det finns inga elaka barn! (Joachim & Mirjam Israel) ut, där tog man relativt kraftigt motstånd från nuvarande tids tänk angående aga. Nu började utvecklingspsykologin ta fart, man pratade om psykoterapi, neuroser och störningar.

1975-

Nu radikaliserades tanken på en enhetsskola. Man började se på skolan som en skola för alla och såg det utifrån ett sociologiskt och politiskt perspektiv, nu blev den sociala klassen central. På 1990-talet kom det moraliska perspektivet tillbaka samtidigt som man började forska inom neuropsykiatri och bokstavsdiagnoserna kom till. Här lades grunden för dagens arbeta med värdegrund och självbedömningar vilket ledde till den blandade vetenskapliga och moraliska barnsyn vi har idag.

Skolan och barndomens förändrade innebörder i historisk belysning

Barndom som ett självklart begrepp?

För de flesta av oss är barndom någonting självklart och en bestämd period eller ett visst stadie i livet.

Ofta sammankopplar man barndom med ord som oskuld, okunnighet, sårbarhet, beroende, lek.

När vi talar om ungdom kopplar man ofta det med ord som självständighet, trots, grupptillhörighet, pubertet, en känsla av odödlighet.

Begreppet barndom kan ses både som ett politiskt begrepp och ett normativt.

Normativt: utgår ifrån en norm (ofta outtalad) om gott och ont, bra och dåligt, normalt och onormalt

Politiskt: besitter en retorisk kraft som kan användas i den offentliga debatten. Exempel: ”Barns bästa”.

Barndom är dock inget självklart, det är föränderligt i tid och rum. Vad som anses som barndom idag ansågs kanske inte som barndom för 100 år sedan och kommer inte göra om 100 år. Även beroende på var man föds, var man växer upp så kan skillnaden på vad som uppfattas som barndom variera stort.

Det finns två varianter av att se på barn. Ett är det arbetande barnet.

Där är det arbetet som är centralt och skolan står utanför fokus, man lever nära vuxenvärlden och sina föräldrar.

Ett annat sett att se på det är Skolbarnet.

Här är det skolan som är central, oftast är arbete helt oväsentligt eller mindre viktigt och man lever mera avskild från föräldrarna. Här ligger makten ofta hos staten och diverse institutioner som skolan och förskolan.

 

Vilket av barnen tror ni var vanligt förekommande förr och vilket är vanligt förekommande nu?

Mycket av det förändrade sättet att se på barndomen ligger hos skolan och förskolan. Med den moderna skolan och förskolans uppkomst kom synliggörandet av barnet och makten över barns liv och dess innehåll förskjuts från hemmet till olika statliga instanser.

Förskolans framväxt och den svenska jämställdhetspolitiken

Förskolans historiska rötter

Vid mitten av 1800-talet så industrialiserad och urbaniserades det svenska samhället. Föräldrar sysselsattes i arbete vilket gav upphov till någon form av organiserad barnomsorg. En stor grund till detta var också oron för alla barn i städerna. Den här barnomsorgen byggde till stor del på filantropin, på andra människors goda vilja och hjälpsamhet.

Barnkrubborna

Det här ledde till dom första barnkrubborna. Det var e fattigas barn och sen även de arbetande mödrarnas barn som fick plats på barnkrubborna. Den var behovsprövad, man behövde alltså ett intyg från fattigvården.

Oftast öppet 07.00-19.00 (I vissa fall även nattetid). Här var stora barngrupper och byggde som innan sagt på välgörenhetsekonomin och filantropin.

 

 

Barnträdgårdarna

Barnträdgårdarna byggde på Friedrich Fröbels (1782-1852) pedagogiska filosofi. Här hade leken stor betydelse för den dagliga verksamheten. Till skillnad från barnkrubborna handlade det här mer om ett komplement till hemmet och barn från välbärgade hem, ideen kom ursprunligen ifrån Tyskland och grundade sig på tankar från upplysningen, romantiken och Rousseau.

I Sverige fungerade barnträdgårdarna på ett någorlunda annorlunda sätt.

Ellen och Maria Moberg grundade i Sverige den första folkbarnträdgården. Här handlade det om att motverka sociala motsättningar i samhället.

Barnkrubborna och barnträdgårdarna är föregångarna till dagens daghem, lekskola och förskola.

Debatten om offentlig barnomsorg – 1930-1960-tal

Vid 1930-talet kom tanken om man borde bygga ut daghemmen? Nu härstammade tankarna från folkupplysningen och experter, det var en form av social ingenjörskonst.

Startskottet kom 1932 med Alva Myrdals ”storbarnkammare”.

Andra viktiga årtal att ha koll på här är:

1934 – Kris i befolkningsfrågan (Gunnar och Alva Myrdal)

1936 – Socialpedagogiska seminariet (Förskoleseminariet – Socialpedagogiska institutet)

1938 – första statliga utredningen om barnomsorgen

Här handlade det om ”Daghem” och ”Lekskola”. Konflikten mellan den arbetande kvinnan och modern uppstod också. S gör ett insteg om tvåförsörjarmodellen som bygger på att båda föräldrarna ska arbeta vilket senare kräver en utbyggnad av barnomsorgen.

Fler viktiga årtal att hålla koll på:

1962 – förskollärarutbildningen förstatligas

1964 – Tidningen Barnträdgården blir Förskolan

1972Barnstugeutredningens betänkande Förskolan

1975 – Förskolelagen

1977 – Förskollärarutbildningen blir högskoleutbildning

1985 – Förskola för alla barn från 1 ½ års ålder

1991 – förskola för barn även om föräldrarna studerar

1998 – första läroplanen för förskolan

 

Det absolut viktigaste här för oss i nutid är självklart läroplanen för förskolan, lpfö98. Det är styrdokumentet för förskolans verksamhet idag och något alla som har barn på förskolan borde ha läst igenom och ha lite koll på.

Läroplanen för förskolan, lpf98.

Samhällskontext 1960-talet

För att förstå varför skolan och förskolan utvecklades som den gjorde vid den här tiden är det också viktigt att veta hur samhället såg ut i övrigt. Det var högkonjunktur, (rekordåren). Sverige hade en av världens starkaste ekonomier. Vi hade en stor arbetskraftsinvandring, främst från Finland, Jugoslavien och Grekland. Man började även se kvinnorna som en arbetskraftsreserv.

Kvinnor hade utbildat sig, ville ut på arbetsmarknaden, delta i samhällslivet osv.

1960-1970-talets jämställdhetsdebatt

Här rådde ett internationellt perspektiv: ifrågasättande av auktoriteter, anti-kolonialismen, medborgarrättsrörelsen och antikrigsrörelsen. Många kvinnor hade erfarenhet av att organisera sig, bland annat genom ”Women’s liberation movement”. Startskottet i Sverige var Kvinnans villkorliga frigivning (Eva Moberg 1961). Här behövdes nu en helt ny familjestruktur som inte var uppbyggd kring hemmafrun. Här uppstod föreställningen om ”ett nytt samhälle”.

”Hemmavården”, alltså hemmafrun, betraktades mer och mer som någonting negativt. I barnhem och daghemmen hamnade nu fokus på professionalitet och att det skulle vara mer stimulerande för barnen. Tankar som grundades i vetenskap och modernitet.

Jämställdhetsdebatten fick självklart politiska konsekvenser. På 1970-talet kom drygt 500 000 hemmafruar ut på arbetsmarknaden, de flesta inom den offentliga sektorn.

1971 kom särbeskattningsreformen och tvåförsörjarmodellen blev en norm. Nu var det i princip omöjligt att vara hemmafru. När föräldraförsäkringen kom 1974 började också fädernas ansvar för barnen synliggöras. Det kom en massiv utbyggnad av daghemmen till följd av att kvinnorna kom ut i arbetslivet.

Startskottet var 1972 års Barnstugeutredning. Innan decenniets slut var 350 000 barn inskrivna i barnomsorgen.

Men jämställdhetsdebatten gick inte helt utan motstånd. Bland annat aktionsgruppen ”rädda familjen” samlade våren 1970 in 63 000 namnunderskrifter mot de planerade reformerna. De här reformerna är faktiskt inte ett resultat av folkliga rörelser.  Det var ett elitprojekt, den starka staten och grundade sig i en stark tilltro till staten.

 

 

 

 

 

Utbildningshistoria 1800-1900 tal

Bottenskolans framväxt

På 1800-talet las grunden för det moderna Sverige. Det svenska samhället präglades av fred, befolkningsökning och samhällsreformer. Här ligger fokus på framväxten av en gemensam skola.

Är man intresserad av att lära sig mer om det här kan det vara bra att läsa Svensk utbildningshistoria : skola och samhälle förr och nu av Richardsson. Speciellt kapitel 6 & 7.

Paralellskolesystemet

Paralellskolesystemet bestod utav två separata skolsystem uppdelade i två ”sk” stuprör.

  • Lärdomsskola –  Lärdomsskolan var till för de övre samhällsklasserna. Det var ett statligt läroverk där man läste latin, matematik, moderna språk, musik och senare realämnen. Det var även en formalbildning, den ledde alltså till en studentexamen och ledde till en karriär inom finare yrken och positioner. Bara 10% av barnen gick den skolan.
  • Folkskolan – Folkskolan var folkbildning för de lägre samhällsgrupperna. Man läste läsning, räkning, skrivning, kristendom, kyrkosång och hembygdskunskap. Där ingick även en stor del moralisk fostran, att veta hur man skulle bete och uppföra sig. Den här utbildning gick cirka 90% av barnen och det ledde till att man kunde arbeta inom den så kallade basproduktionen.

Inom en liten parentes måste tilläggas att även fast det var två stycken stuprör fanns det även en tredje sorts skola, flickskolan.

Den här indelning ledde till en splittring av samhället. Man delade per automatik in barnen i stad – landsbygd och flicka – pojke.

Folkbildning och folkskola

Folkbildningen har en lång historia i Sverige. Det började redan med kyrkans hemundervisning på 1600-talet.

Med reformationen där Sverige blev protestantiskt kom också betoningen på läskunnighet läskunnighet. Varje individ ska själv kunna läsa bibeln, katekesen, postillan och psalmboken. Läsningen kontrollerades vid husförhör där man förhördes genom att kunna citera valda delar ur nämnda skrifter. Den gav en examen genom konfirmation som ledde till ett medborgarskap.

Folkskolan och samhällsutvecklingen

Folkskolan föregicks av en kamp mellan konservativa och reformvänliga. En stor bakgrund till kampen handlade om den farliga underklassen. Rädslan för den då outbildade underklassen skulle göra uppror.

Några viktiga datum att veta om angående den här perioden är:

1809: grundlagsreformen

1812 års uppfostringskommitté

1825 års stora uppfostringskommitté

Till slut segrade de konservativa. Det medförde att staten skulle inte ta ansvar för folkbildning, bara för lärdomsskolan.

Kampen om bottenskolan under 1800-talet

Per Sahlström & Anders Danielsson lämnade 1840 in en riksdagsmotion om folkundervisning. Om folkundervisningen (Sahlström 1833).

1842 infördes folkskolan, den första folkskolestadgan. Det var egentligen inte en omvälvande reform utan den byggde på vad som redan existerade.

Där fanns ingen skolplikt, ingen timplan och den var inte åldersbestämd. Där fanns en läroplikt och en undervisningsplikt.

Trots införandet av folkskolan så bestod klassamhället

Fridtjuf Berg skrev 1883 om en allmän folkskola som bottenskola för alla barn. Folkskolan såsom bottenskola (Berg 1883). Tyngdpunkten från Berg låg i att ”Driva ut kastandan ur skolsystemet” .

Tre orsaker till folkskolans tillkomst

  1. Teknisk utveckling och de stora samhällsreformerna.
  2. Befolkningsökning och proletarisering.
  3. Institutionaliserad stat och medborgarskap.

Skolutvecklingen 1940-1962

Från  1850 till 1930 hände mycket inom skolans utveckling. Elevantal per lärare sjönk från 78 elever per lärare 1850 till 25 elever per lärare 1930.

Stora samhällsförändringar som urbanisering, industrialisering, rösträtten och liknande händelser gav nya förutsättningar för alla befolkningsgrupper. Här kom också tanken och krav på översyn av skolsystemet.

Några viktiga årtal den här perioden är;

1940 års skolutredning

1944 S-kongress

1946 års skolkommission

1950 års riksdag: beslut om införande av nioårig enhetsskola

1957 års riksdag: Införande av nioårig grundskola

1962: Grundskola införs i Sverige

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén